Fisk
Ål
Förekomst och miljö
Finns i insjöar och i kusttrakterna i nästan hela Sverige utom i fjällen. Även i små vattendrag och bäckar förekommer den. Den håller till nära botten och är ett nattdjur. Under vintern kan ålarna klumpa ihop sig som nystan i bottendyn. De kommer, som små från havet och vandrar upp i sötvatten. Efter många år vandrar de sedan ut i havet igen och beger sig förmodligen till Saragassohavet utanför Västindien.
Kännetecken
En ormliknande fisk med gråaktig, slemmig hud. Kan bli upp till 1,50 meter och väga 6 kg.
Ålen genomgår olika utvecklingsstadier och byter då färg. Först är den liten och genomskinlig och kallas då glasål. Därefter blir de gulålar, efter tre och ett halvt år och då lever de i insjöarna. De har då mörkgrön rygg och gul buk. Det är bara honor, som blir gulålar. Hanarna stannar i havet och blir inte så stora, bara en halv meter långa. Gulålar kan de vara mellan 6 och 28 år. Man tror, att det kan vara så, att de ålarna, som vandrar upp i insjöarna, utvecklas till honor. Sedan för de svart rygg och silverfärgade sidor och buk, när de vandrar ut i havet igen. De kallas då för blankål. Slutligen får de bronsaktig färg och enormt förstorade ögon. Det utseendet kallas lekdräkt.
Föda
Ålen är allätare. Den äter musslor, snäckor småfisk och annat som finns i sjöar och vattendrag. Den kan också äta fågelungar, smågnagare, grodor och döda djur, som hamnar i vattnet.
Fortplantning och ungar
Ålen är en vandrande fisk. Den fortplantar sig under april – juni i Saragassohavet utanför Mellanamerika. Larverna förs med Golfströmmen till Europa och efter cirka 2½ år kan de simma omkring runt våra kuster.
Annat intressant
Ålen är Skånes landskapsfisk.
Ålen kan bli mycket gammal. En svensk ål i fångenskap har blivit 88 år.
Ålen är en viktig inkomstkälla för fiskare. Ca 2000 ton ål fiskas varje år i Sverige med bland annat långrevar, ryssjor, ålhommor och ålkistor.