Björnen finns i norr, från mellersta Värmland, södra Dalarna och Gästrikland upp till fjällen.

Björnen trivs bäst i stora barrskogsområden.

Förr fanns det björnar i hela Sverige utom på Gotland.

Nu finns det ungefär 600 björnar i vårt land.

Genom sin storlek och sitt utseende är björnen lätt att känna igen. Pälsens färg kan variera från ljus gulgrå till nästan svart. Oftast är den brun.

Kroppslängd: 130-250cm, svansens längd är 5-15cm.

Vikt: 100-315kg (hane) och 60-200kg (hona).

Björnen är allätare. Mest äter den knoppar ,skott och nötter från olika växter. På hösten äter den bär. Den kan även äta olika djur, allt från älg till myror. Kadaver (döda djur) är också en del av björnens föda.

Björnens brunsttid (parningstid) infaller på försommaren, från slutet av maj till en bit in i juli.

Björnhonan har fördröjd fosterutveckling. Med det menas att fostret i honans mage inte växer under första månaden.

Ungarna föds inte förrän under vintern, när honan ligger i sitt ide.

Oftast föds 1-4 ungar.

Björnen är Härjedalens landskapsdjur.

Björnen går i ide i oktober-december till mars-april och då äter den ingenting utan lever på det fett, som den lagrat under sommaren. Den gräver ut och bygger ett nytt ide varje år, som den fodrar med ris och mossa.

Björnen har ett gott luktsinne men ser dåligt.