Lapplands landskapsdjur klarar kyla, svält och svårigheter men har drabbats hårt av människans härjningar. Lyan hittar man i en fjällsluttning eller i en sandkulle. Den behålls i många år och kan delas av flera föräldrapar. Nu mera är den sällsynt i Sverige och dess framtid i landet är mycket oviss.

Den lever mest i fjällen. Den lever mest på kullar och i skogen.

Fjällräven är mindre än rödräven. Öronen och nosen är också kortare än rödrävens. På vintern är den vit, men på sommaren blir den gråbrun eller svartbrun med ljus undersida. Kroppen är 50-85 cm lång och svansen mellan 25 och 55 cm. Den väger fyra till åtta kilo.

Fjällrävens viktigaste föda är liksom den vanliga rävens sork och andra smågnagare.

Ett år när det finns gott om gnagare kan en hona föda upp till 10-12 ungar och när födan tryter blir det inga ungar alls.

Vana fjällvandrare kallar man ofta för fjällrävar men aldrig har någon människa klarat sådana strapatser som den verkligen fjällräven.

Fjällräven är väl skyddad mot kylan och har till och med päls under fötterna.

Fjällräven har varit skyddad från jakt sedan 1927.

Det finns endast mellan 50 till 400 fjällrävar i Sverige. Antalet är beroende av tillgången på mat.