|
Djur |
Rådjur |
|
Förekomst och miljö |
Rådjuret finns i hela Sverige utom allra längst i norr. Rådjuret trivs i skogsmark, gärna nära öppna marker med god tillgång på örter och lövsly. |
|
Kännetecken |
Rådjuret är vårt minsta hjortdjur. De blir en meter långa och kan väga 25 kg. Under sommaren är rådjuret röd brunt och under vintern gråbrunt. Över bakdelen och kring svansen har de ett vitt fält, som kallas spegel.
|
|
Föda |
Rådjuret äter många olika slags växter. Under sommaren äter det mest örter och skott av buskar och träd. På vintern äter det knoppar av träd och buskar samt lingon– och blåbärsris. Även lavar ingår i födan under vintern. |
|
Fortplantning och ungar |
Under sommaren hävdar bocken sitt område genom att sparka upp gropar, feja sina horn och markera med sin doft på buskar och stenar. Parningen äger rum i juli eller augusti. Då kör den starkaste råbocken iväg alla andra hanar från sitt revir. Före själva parningen blir rågeten jagad runt i en ring av råbocken. Sådana upptrampade ringar kan man hitta ute i skogen i slutet av sommaren. Rådjursungarna (kiden) föds inte förrän i maj – juni året därpå. Rådjuret är det enda hjortdjur, som har fördröjd fosterutveckling. Honan kan få ett till tre kid. När kidet föds väger det cirka 2 kg. Det diar 2-3 gånger om dygnet. Kidet föds ofta i högt gräs, där det lämnas ensamt nästan hela första tiden, utom när det får mat. Om du hittar ett kid, ska du lämna det i fred och inte röra det. Även om rågeten inte syns till, så är kidet alltså inte övergivet. Kidet följer geten fram till nästa vår, då hon ska föda nästa kid. Rådjur blir könsmogna vid drygt ett års ålder. |
|
Annat intressant |
Rådjuret är Västmanlands landskapsdjur. Rådjuret är ett viktigt byte för Sveriges jägare och jagas under hösten och början av vintern. |