|
Djur |
Storspoven |
|
Förekomst och miljö |
Storspoven finns på enstaka platser i södra och mellersta Sverige. Mer än hälften av våra storspovar lever dock i Norrlands kustland. Den häckar på myrar, mossar, strandängar och fuktiga gräsmarker. Den trivs också på gamla åkrar och klövervallar, gärna i närheten av vatten. På hösten flyttar den söderut. Storspoven övervintrar vid Atlantkusten i södra och mellersta Europa. |
|
Kännetecken |
Storspoven är ungefär lika stor som en fiskmås. Den är gråbrun med ljusgulgrått bröst. Benen är mörkgrå. Den långa näbben är böjd nedåt. Honan är något större än hanen och har längre näbb. Kroppslängden är 53 – 58 cm och vikten 600 – 900 gram. |
|
Föda |
Storspoven äter framförallt insekter, till exempel gräshoppor, syrsor och skalbaggar. Även mask och småkräftdjur ingår i födan. |
|
Fortplantning och ungar |
Redan ett par dagar efter ankomsten till Sverige om våren börjar hanen uppvakta honan. Med olika spel markerar han sitt revir. Äggen lägger hona direkt på marken. Hanen och honan hjälps åt att ruva äggen. När äggen kläcks, försvinner honan och hanen får ensam föda upp ungarna. . |
|
Annat intressant |
Honorna flyttar söderut vid midsommartid. Ungarna får tidigt skaffa sin mat själva. När hösten kommer flyttar hanarna söderut. Ungarna får flytta på egen hand. Konstigt nog hittar de vägen. Storspoven är Västerbottens landskapsdjur. |